Flickor får sämre stöd och anpassningar i skolan

Under våren har läget i den svenska skolan diskuterats mer än vanligt i samhällsdebatten. Mycket har handlat om huruvida Alliansen och särskilt utbildningsminister Björklunds 6.5 år vid makten har påverkat skolan till det bättre eller inte. Det har i maj publicerats en rad rapporter och undersökningar om skolan. Skolverket rapporterade att skillnaderna i resultaten ökar mellan Sveriges skolor. Skolinspektionen slår larm om att skolorna brister i dess viktiga uppdrag att skapa en skola som kompenserar för elevernas olika förutsättningar.

 
”När man i skolan inte följer upp och förändrar sitt eget sätt att arbeta är det ytterst den enskilda eleven som drabbas. Många skolor behöver bli bättre på att kartlägga och analysera resultat, vidta åtgärder och utvärdera hur det fungerat. Vi vill lyfta skolornas möjlighet och eget ansvar att förbättra verksamheten”.Regeringens egen utredare på området, Per Thullberg, redogjorde för ett par veckor sedan att det är för tidigt att utvärdera hur Alliansens många förändringar på skolområdet har fungerat. Tidigast om några år ser vi effekterna menar Thullberg, vissa förändringar som de rörande lärarutbildningen förväntas slå igenom först om 10 år. Utöver den övergripande förändringen i den nya skollagen har stora förändringar gjorts kring till exempel gymnasieskolan, särskolan, lärarlegitimation, läroplaner, kursplaner, ny betygsskala, betyg i årskurs 6 och fler nationella prov.

För elever med autismspektrumtillstånd så har flera av dessa förändringar redan märkts av. Jag har tidigare skrivit på bloggen om att det på vissa områden har varit förändringar till det bättre som stärkta rättigheter till särskilt stöd och åtgärdsprogram. Andra förändringar har varit till det sämre. Som de som rör målgruppsparagrafen och förändringarna i läroplanen/kunskapskraven som ytterst försvårar möjligheterna för elever med autismspektrumtillstånd att få rättvisa betyg. Men för att ta reda på hur skolsituationen ser ut för elever med autismspektrumtillstånd så har Autism- och Aspergerförbundet under våren gjort en medlemsundersökning.

De 532 svaren har bearbetats och sammanställts av det oberoende företaget Exquiro Market Research. Frågorna handlade exempelvis om betyg, skolsituationens organisering, frånvaro, samverkan mellan föräldrar och skola samt stöd i skolan.Resultatet av medlemsundersökningen är en intressant och ibland även en förvånande läsning. Endast 44 % av eleverna rapporteras ha fått godkända betyg i svenska, engelska och matematik under höstterminen 2012. Siffran kan jämföras med 43 % i motsvarande undersökning 2007.

Intressant var också att läsa om att fler var nöjda med en skolplacering i en särskild undervisningsgrupp 84 % och resursskola 86 % jämfört med i en traditionell klass 35 % och i en traditionell klass med resursperson/assistent 55 %. Hur skolsituationen organiseras är en viktig fråga för förbundets medlemmar och därför givetvis för förbundet. Den givna utgångspunkten måste vara att eftersom elevernas behov varierar så mycket måste det finnas ett lika varierat utbud av lösningar, exempelvis inkludering i helklass med eller utan elevassistent, särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning samt alla de blandlösningar av dessa alternativ som passar eleven bäst.

Särskilt två delar av resultaten sticker ut jämfört med tidigare undersökningar. En del är att flickor får sämre stöd i skolan jämfört med pojkar och dessutom är betydligt mer frånvarande. 14 % av föräldrarna till flickorna med autismspektrumtillstånd anser att de inte får något stöd alls i grundskolan jämfört med endast 4 % bland pojkarna. I grundskolan är över hälften av flickorna, 52 %, regelbundet borta från skolan pga bristande anpassningar i skola jämfört med 36 % av pojkarna. Det finns flera olika orsaker till detta men ytterst har skolan betydligt svårare att förstå och därmed kunna anpassa skolsituationen för flickor med autismspektrumtillstånd jämfört med pojkar.

Den andra delen som jag tycker sticker ut extra handlar om att medlemmarna i Västra Götaland är mindre nöjda med skolan än på andra håll i landet. Bara 20 % i Västra Götaland tycker att samverkan med skolan fungerar mycket bra. Motsvarande siffra i Stockholm är 36 % och i övriga landet 33 %. Även på andra områden är medlemmarna i Västra Götaland mindre nöjda. Till exempel är inte ens hälften nöjda med den nuvarande skolplaceringen.

Nicklas Mårtensson

 
Ombudsman i Autism- och Aspergerförbundet som hoppas att skolan debatteras lika mycket i den kommande valrörelsen.
 
Annonser

Lämna en kommentar.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s