”Du sa inte ifrån i tid”

Tänk om människor som saknar kunskap om hur aspergare fungerar i praktiken själva visste hur de rubbar hela jordklotets rotation kring axeln. Att all ens energi går åt till att värja sig för deras svingande svärd.

Hur lätt de suddar ut ens ansträngda försök till någon form av normala vardagsrutiner.
Hur lätt som en plätt det är att sätta upp höga hinder för en aspergare.
För att sedan stå där och säga: ”Du sade inte ifrån i tid. Skyll dig själv…”

Ibland känns det som det bara är jag som lever på 2000-talet och resten är hopplöst kvar någon gång i det förgångna.

Melissa Horn sjunger i sången ”Innan jag kände dig”:

”Jag har blivit vald av andra
Det är min hemlighet
Den ena saknar känsla
Den andra ödmjukhet
Dom hade nåt gemensamt
Jag blundade för det
Jag har alltid hållit hårt
om dom jag inte orkat med…”

Som aspergare måste jag för döva öron, trots mina kommunikationssvårigheter, förklara hur jag fungerar. I hopp om att vinna respekt hos dem som inte behöver förklara hur de fungerar. Ett övertydligt förklarande hit och dit och om igen. Med risk att gång efter annan, få samma svar… ”Du sade inte ifrån i tid. Så skyll dig själv.”

Barbara Gahmberg
som gästbloggar är 45 år, finlandssvenska, bosatt i Stockholm och har AS/AD(H)D. ”Min självständiga, envisa livskraft har fått mig att överleva många motgångar och motmänniskor.”

Annonser

6 thoughts on “”Du sa inte ifrån i tid”

  1. ja förståelse är det verkligen ont om…. att behöva förklara saker som jag själv inte har svar på… föräldrar o andra som säger gör si gör så…. jag önskar någon kunde bara förklara för mig om min hjärna… jag är 35 har haft autism sen 15 så vet att det är det… men ibland är allt bara kaos… hur bli sams med sina egna tankar?

  2. märkligt, att de som tycker att de är s.k. normala, ska ”skuffa” oss åt sidan, vi förstår dem bättre, an vad de förstår oss, och de fixar ”sysselsättning” åt oss, som inte lyckas finna jobb, eller eventuellt starta eget, vänta något är väldigt fel här eller??

  3. Vad mycket bra ni skrivit. Har ett exempel som hände idag. Jag hade gjort ett inlägg på Facebook där det gick ut på att det kunde vara en bra sak att vara annorlunda och då lägger en av mina ”vänner” denna text på sin sida känner att det var riktat till mig (kan ha fel men…)
    ”Ruttnar lite på att det går inflation i att beklaga sig över att man inte tillåts vara annorlunda, att man säger sig förväntas vara som alla andra. Vilka är dom där ”alla andra”?!
    Ställ hundra personer i ett rum och be alla som anser sig tillhöra de där omtalade ”alla andra” räcka upp handen. Hur många händer tror ni kommer upp?”
    Då har man förstått budskapet eller hur? Tänkte först svara på hennes inlägg men sen kände jag som ni skriver varför slösa energi på det när folk inte vill förstå…för förståelse är det ont om…det låter stort folk säger att dem tycker det är kul att folk är ”annorlunda” men hur låter det egentligen är det någon som avviker då snackas det iaf…

  4. Har ofta undrat (innan jag fick diagnos) varför jag alltid måste försvara mig. Människor förstår inte mitt handlande, inte mina ord. Sluta försök förklara, det är inte lönt att lägga ner energi på det, de förstår inte ändå! Lev ditt liv så som du vill ha det, försök inte vara ärlig och bry dig, vem är det mot dig? Detta verkar till att göra människor nyfikna! Du lever ditt liv och står för vad du är, hur många vågar göra detta? Ta väl vara på guldkornen som du träffar, de är inte många men de är värda att vänta på. Du är unik, det finns ingen annan som är som du, ta väl vara på det och var stolt över dig och vad du är! Det finns oändligt många som gärna trampar på dig bara du ger dem en chans, ge dem inte den. Trampa upp en ny stig så att andra kan följa dig på vägen. Det är bara du som bestämmer vad du ska göra, ska tycka och inte tycka och som kan leva DITT LIV !

  5. Om jag känner igen det, om det ändå hjälpte att förklara ändå, men icke att det gör. Inte ens för den lilla skara som borde veta lite åtminstone ( de som är utbildade på området). Det är skrämmande! Jag är snart 50 år, och jag tänker på barnen som får sina diagnoser som små, till vilken nytta ; Egentligen! Inte hjälper det särskilt mycket att förstå sig själv, när ingen annan gör det.. En människa är ingen ö.

  6. jag känner igen det där…hela livet består av att förklara sig…försöker göra som dem omkring, inte störa ordningen och ibland funkar det inte
    man kommer på sig själv, ber om ursäkt, tänker och registrerar hårda fakta ; gör inte så igen!
    jag vill gärna hjälpa folk att förstå, men med de flesta går samtalen ut på att förklara varje steg jag tar

    jag har svårt att lita på människor numera
    önskar det fanns en fristad, en plats där jag kunde vara mig själv som jag är
    växa och trivas och veta folk stannar kvar och bryr sig
    förstår att jag menar väl
    då kunde jag vara glad

Lämna en kommentar.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s