När Prussiluskan slår till

Prussiluskan trodde att alla barn måste vara lika välsnutna och välkammade som Tommy och Annika. Därför ville hon placera Pippi på barnhem.

Autism- och Aspergerförbundet gjorde 2009 en granskning av ett antal LVU-ärenden som rörde barn med autismspektrumtillstånd. Resultatet av granskningen var minst sagt bekymrande. Bristerna var påtagliga. I bedömnings- och utredningsfas tolkades i flera fall barnets beteendemönster som brister i omsorgen, trots att det handlade om vanligt förekommande svårigheter vid autismspektrumtillstånd och barnet hade ett känt autismspektrumtillstånd. Det handlade till exempel om mat-, sömn- och magproblem eller om svårigheter att kunna vara i skolan.

I Socialstyrelsens allmänna råd om tillämpning av LVU räknas beteendemönster upp som kan vara symtom på brister i omsorgen. Att flera av beteendemönstrena också är vanliga symtom vid utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar som autismspektrumtillstånd nämns däremot inte i de allmänna råden. En av de åtgärder som efterlystes i förbundets granskning var förtydligande på den punkten.

Nu är det 2012 och tragiskt nog kommer vi på förbundet fortfarande i kontakt med nya LVU-ärenden som nästan identiskt upprepar de brister som lyftes fram i granskningen 2009. Några LVU-ärenden från i år som jag kommit i kontakt med ser ut att vara skrivna med förbundets granskning från 2009 som mall.

I utredningarna saknas konkreta uppgifter om vad som utgör brister i omsorgen. Man förutsätter att mag-, sömn- och skolproblem beror på brister i omsorgen i hemmet, utan att försöka ta till sig andra synsätt. Det preciseras inte konkret vad bristen i omsorg består av, istället presenteras vaga formuleringar om föräldrarnas oförmåga att ge nödvändig struktur. Det lyfts fram ovidkommande och lösryckta omständigheter runt städning, klädsel och liknande om föräldrarna (framförallt mamman).

Konflikter mellan föräldrarna och socialtjänstens handläggare hanteras oprofessionellt av handläggarna. Föräldrar som inte delar socialtjänstens uppfattning om barnets behov riskerar att det vänds mot dem.

Vi ser hur mag-, sömn- och skolsvårigheter fortfarande tolkas som omsorgsbrist – trots att barnet har ett känt autismspektrumtillstånd. Vi ser hur sociala och kommunikativa svårigheter tolkas som omsorgsbrist – trots att barnet har ett känt autismspektrumtillstånd!

Prussiluskan lever i högsta grad och sticker sin högdraget välmenande näsa i blöt både här och var. Hon tror fortfarande att alla, både barn och föräldrar, måste vara lika välsnutna och välkammade som Tommy och Annika. Det leder ibland till tragedier där barn och föräldrar skiljs från varandra.

I augusti i år tillsatte regeringen en ny utredning som ska analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverket runt LVU. Bra. Törs vi hoppas att det blir mindre utrymme för Prussiluskan framöver?

Mats Jansson
har 20 års yrkesmässig erfarenhet av autismspektrumtillstånd och är inte alltid lika välsnuten och välkammad som Prussiluskan skulle önska.

Annonser

13 thoughts on “När Prussiluskan slår till

  1. Efter att i åratal sökt hjälp till sonen över 3 år hos social och LSS som vägrat hjälpa sonen behövde hjälp att komma till skolan och en ledsagare till från skolan och skola som vägrat resurs stöd ,sonen var utslängd i gruppen på skolan och blev mobbad och rädd för skolan i 7an ,har kämpat för att enligt sonens önskan få gå till en liten skolgrupp i närheten av sitt hem som ST: Örjan men skola ,social bup har ej hjälpt med ansökan ,jag kan inte söka sådan specialskola själv man känner sig omyndigförklarad som förälder och mamma .
    Och trots att jag sökt den hjälp som sonen behöver i över 3 år så har vi inte fått någon .
    Det har varit femtielva möten ,social,bup,LSS,hemskola ,jag har varit med på 3 stycken framfört förjäves sonens behov av hjälp för att komma tillbaka till skolan och ett sociala liv
    Han behövde en resurs assistent ,terapi ,och plats på ST:Örjan men icke jag har försökt göra allt men i utredning social står det att jag ej förstår sonens behov det har BUP kurator som sonen varit till 1 gång under dessa år ,genom BUP så kom mellanvården 3 stycken äldre psykvårdare hem till oss 2-3 gånger veckan tog sonen ut på bilutflykt till något kafe ibland där de talade och drack kaffe medan sonen tittade på ibland åkte de och tittade på villor ,det var en trevlig bekantskap och sonen kallade de för gubbarna han följde med och kände nog de var som extra morfarföräldrar .
    Men för en tonårskille som tidigare varit bäst iklassen i alla ämnen och sportat ,är det inte tillräckligt .
    Socialen ville skicka sonen till hem dalarna men han ville stanna hemma och följde inte med när de hämtade.
    Ska tillägga att sonen har autism,adhd ej agressiv eller överaktiv men känslig blyg och mycket intelligent ,han gick i en skola från 6 års till 6an där det inte sågs som ett problem med att han var olik de andra barnen utan fick hjälp i skolan med resurs och speciallärare
    utan diagnos ,den fick han vid 11 årsåldern efter att ha genomgått 3 utredningar och de hittade ej vad det var troligt eftersom han är så intelligent.
    När han bytte till en annan skola i 7an fick han ingen hjälp och skolans ledning var arrogant och ville ej samarbeta med mig som förälder.
    Eftersom vi inte fått den hjälp som sonen och jag behövt och hade rätt till ,förstår ej vad LSS är bra till alls.
    Har det nu beslutats i länsrätten att sonen blir LVUad,till hem för tonåringar med diagnoser och tvångssyndrom av olika slag ,jag har sagt ja till detta eftersom man vägrat hjälpa sonen
    Socialen menar att de bara kan lägga in resurser om barnet blir omhändertaget från familjen,detta ser jag som något mycket märkligt.
    Och i utredningen står det att jag brustit i omsorg ,bland annat skulle jag göra hemmet så tråkigt som möjligt så att sonen skulle välja att gå till skolan helt utan stöd hjälp.
    Och jag skulle bygga om hemma i lägenheten en extra duschkabin eftersom sonen har svårt med duschningen ,tvångstankar runt detta .
    Jag har även inte byggt om dörrar så de inte går att stänga innifrån .
    Och jag har fortsatt gett honom den ensidiga kost han begärt m.m.
    Jag har ett vårdbidrag som enda inkomst nu och miste jobbet på grund av att jag vabbat för mycket och har ej råd att hyra in folk som kan bygga om får ej rot,rutavdrag
    på grund av låg inkomst.
    Tilläggas att vi bor i Farsta stadsdel.,det verkar vara extra svårt att här få rätt hjälp med barn med diagnoser i barnomsorg,skola m.m

    • Skulle vara kul om du ville höra av dig till mig då vi har liknande erfarenheter. Hur ska man få slut på dessa tokigheter att LVU placera dessa barn och fortsätta att skylla allt på föräldrarna.

  2. Ping: BUP skyllde på skilsmässa | autismasperger

  3. Kan Bara Instämma Och Delar Mycket Med Mamma Z. Pris Alltför Högt. Hur Blir Barnen Att Må När Vi Som Föräldrar Lever Med Hotet. Hur Skapar Man Tilliten ? Och Hur Bygger Man Broar För Barnen Att Våga Ta Sig Ut – Mer Än Skapa Isolerade Öar. I Den Kompetensbrist Som Råder. Utanför. En Självklar Överlevnadsinstinkt Blir Att Dra Sig Undan Än Mer. Det Finns Ingen Grupp Individer I Dag Som Är Mer Misshandlade Av Samhället Än Barnen Med Autism Och Dess Familjer Och Istället För Att Se Det ”Utanför” Som Delar Av Problemet Riktar Man Fokus På Kanske Den Enda Bärande Delen Och Trygghet Barnet Har. Nämligen Hemmet Och Familjen.
    Jag Brinner Så För Denna Fråga Och Välkomnar En Utredning I Frågan. Jag Har Massor Att Bidra Med Där Kan Jag Säga. Detta Är Stieg Larsson Och Millenium. 2012.

  4. Ping: När Prussiluskan slår till | Klöver Och Timotej

  5. Belyser så bra det jag har förstått genom vänner…. och det jag fasade för och därför såg det som något av det viktigaste i mitt och sonens liv – att få iväg honom till skolan. Med följder som inte är över ännu vid 20 års ålder. Men jag förstod inte bättre på den tiden och litade på fel personer. Idag vet jag bättre.

  6. Jag är en av de där mammorna som jag inte har en aning om hur samhället ser på. Hur Prusiluskan gör en snabb granskning utan att veta fakta.
    Jag vågar påstå att samhället gjorde tackvare sina brister, min son till hemmasittare i klass sex. Och nu när han varit hemma i över ett år är det jag som har kniven mot strupen. En hemsk känsla av maktlöshet och en oro över att mitt barn kan tas ifrån mig. Den har gjort mig sjuk! Jag har fått stress angina ( kärlkramp ) av all oro. Ängslan över att inte kunna lita på mina medmänniskor.

    Nu gör skolan allt de kan och stor eloge för det! Men jag förmår inte mitt barn till skolan ändå som det är i nuläget. Och det finns SÅ många andra mammor i min sits. Som får känslan av att vi inte är tillräckligt hårda. Har vaga regler. Är mjäkiga. Är inte en bra mamma för vi har misslyckats med våra barn. Men har vi fått rätt hjälp ifrån början? Rätt vägledning? Rätt bemötande av våra NPF barn?
    När tillsätts det en konsekvensanalys för att se vad s a m h ä l l e t brustit när det gäller dessa barn som det skall sättas LVU på?

    Superbra att ni trycker på detta! Superbra inlägg som borde läsas av varenda en som har med våra NPf barn att göra!!

    • Detta inlägg är gammalt men problemet är ännumstörre idag.
      Hör gärna av er till mig ni som har samma erfarenheter, alltså av hemmasittande pga att skolan inte gjort anpassningar. Vi behöver stötta varandra.
      Mvh Britta, Göteborg

  7. Ping: När prussiluskan slår till | M som i underbar

Lämna en kommentar.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s