Släck inte ljuset i barnens ögon!

Något jag tycker väldigt illa om är när man släcker ljuset i ett barns ögon. Vi gör det när vi är för stressade för att lyssna på något trevligt som har hänt i skolan, när vi säger nej utan att lyssna på barnets argument, när vi tolkar barnets signaler som oönskat beteende när det i själva verket handlar om kommunikation. Vi väljer om vi vill lyfta eller sänka ett barns självförtroende. Alltför många väljer tyvärr det senare, förmodligen omedvetet.

Jag såg skillnaden på ett barn i 10-årsåldern som dagligen mötte en personal som i princip skällde i förväg och sänkte barnet varje dag och som sen fick en ”lyftande” personal. Ljuset kom tillbaka i hans ögon!

Vilka mekanismer ligger bakom lusten att uppfostra och bestraffa snarare än att skapa förutsättningar för kommunikation, respekt och lärande? Vi ser det i många sammanhang; en äldre person på ett äldreboende som inte hinner till toaletten, en person på ett gruppboende som har svårt att kommunicera sina behov och börjar bita sig, en elev med autism som inte klarar av en störig miljö och får utbrott, en orolig patient inom psykiatrin som, läggs fastspänd i bälte. Vad är det som gör att vi missbrukar vårt maktövertag istället för att se den andres behov och försöka förstå?

Stress påverkar vår förmåga till empati negativt och hur ser det ut i skolan, vården, omsorgen etc? Orimliga krav ställs på personalen. Hur pedagogisk blir man när man går på knäna och hur empatiska ska vi kräva att eleverna ska vara i en miljö som många av oss inte skulle acceptera en enda dag? Med mer kunskap och kompetens blir vi bättre rustade mot att falla i stressfällan och vi kan också ställa högre krav på den verksamhet vi befinner oss i.

Det politiska parti som räknar mer än ett budgetår i taget och ser hur dyrt det blir på lång sikt att bryta ner människor och vågar satsa preventivt och långsiktigt får min röst i nästa val. Det lönar sig att rusta människor med kompetens och att sätta upp en rimlig kravnivå.
Vad kostar det att släcka ljuset i ett barns ögon?

Anne Lönnermark
Vice ordförande och mamma till tre barn varav ett med Asperger syndrom.

Annonser

Lämna en kommentar.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s